EN HÄRLIG KILLE™

Tag: Snöpliga slut

Härlig kille söker, första dejten

Jag var på dejt i tisdags. Eller jag antar att det var en dejt. Det var i alla fall ett möte mellan två vuxna människor med förutsättningen att lära känna varandra lite bättre och eventuellt ligga lite om tillfälle gav. Också bjöds det på öl. Först bjöd jag, sen bjöd hon. Sen försökte jag bjuda [...]

Melissa Horn, förbannat varde ditt namn

Postar fyra och en halv minuter ren och skär ångest, mest för att påminna mig själv om att aldrig blanda känslor och musik. Två år må ha gått, men så fort jag hör hennes eländigt ljuvliga stämma så är det som om jag vandrat runt, runt i en ring. Melissa Horn, förbannat varde ditt namn. [...]

De, de där

Den som hängt med har väl vid det här laget redan hunnit notera att alla mina relationer följer nästan exakt samma mönster. Det går oftast från besattartad resten-av-våra-liv-förälskelse till bittra fiender utan någonting gemensamt utöver ett ömsesidigt hat. Detta inom loppet av bara ett par månader. Alla mina relationer har i stort sett slutat likadant. [...]

Hon vem då?

Om gårdagens SMS var identifieringen av liket så var konversationen som följde spiken i kistan. Det finns ingenting kvar att säga, lustigt nog, eftersom ingenting blev sagt. Det var som att tala med en maskin. En maskin som gjorde sitt bästa för att simulera mänsklighet, och misslyckades. Fatalt. Det känns tungt. Tyngre än innan. Sommarsentimentaliteten [...]

Singel

”Hej, har du några grejer hos mig som du vill ha?” Det var allt hon skrev. Hon, hon den där. Det första livstecknet på en vecka. I kontrast till att ha talats vid varje dag utan avbrott i fyra månader kan det inte tolkas som något annat än relationernas motsvarighet till att ”identifiera liket”. Vad [...]

En fransk skalle

Alltså, det här med att jag på Cristians fest fick reda att mitt ex numera dejtar en stilig fransos som vänder vax och reser jorden runt, och hon får följa med. Vafan?! Det vill man ju inte höra! Man vill höra att de dejtar Oliver Loftéen. Varken mer eller mindre. Oliver Loftéen, snart i en [...]

En Center för dina tankar

Det är idag ett år sedan jag hoppade av tunnelbanan på väg hem från jobbet och kastade ned två Center-rullar på hennes hallmatta. Det var slut, men inte över. På sätt och vis är det inte över än. Bara slagits i spillror och sopats undan i ett hörn. Det är inte så mycket en besatthet [...]

Året i siffror och enstaka ord

Det må vara det nya årets afton, men det är det förgångnas för- och eftermiddag. Allt måste bokföras. Det roligaste och det sorgligaste. Det sötaste och det suraste. De snyggaste och de fulaste. Allt måste listas. Alla måste lista. Du med, och jag med. Men hur kan jag, som knappt minns gårdagen, förväntas dra mig [...]

Uppgift

Nä, jag ger nog upp det här nu. Eller inte det här alltså, utan det där. Känns lite trist. Hade kunnat bli bra.

05:15-funderingar

Jag tycker fortfarande att Därför att var en ganska bedårande historia, trots att personen som skulle ta åt sig snarare tog illa vid sig.

Plötsligt så händer det, igen

Alla som hängde med till La Fable du Monde över sommarlovet vet att planeternas förhållande till solen och månen lovar tur i spel av jackpotkaraktär. Snabbköpsromantiken härsknade över en febernatt och drömmen om den rostfria kärleken fläckades på mindre än en månad. Jag var på några dejter. Några lyckade, några misslyckade, men aldrig någon värd [...]

London’s calling

Vaknade upp till ett missat samtal. Ett missat samtal från ett okänt nummer. Okänt därför att jag ombetts ta bort det. Borttaget, men inte bortglömt. Vi skildes knappast åt som bästa vänner. Jag vill minnas en önskan om att jag borde emigrera till ett varmare klimat. Kanske ringde hon fel, eller så ville hon bara [...]

Hon ringde till slut

Jag är tydligen inte alls speciellt gullig, eller romantisk, eller helt underbar. Varför är det ingen som har förklarat det här för mig? Jag har ju inte fått någon information! Tydligen är jag obehaglig, patetisk och klamrar mig fast vid en romantiserad lögn. Nästan lite pinsamt nu när jag tänker på det. Hoppas att ingen [...]

Tyst som i graven

Det är fortfarande tyst. Knäpptyst. Kanske försöker hon tiga mig till döds, för att sedan antasta min livlösa kropp. Man kan bara hoppas.

Tyst som en musa

Jag skickade henne ett privat Därför att. Ni vet, hon den där, hon som aldrig riktigt gav sig av, fast hon lämnade landet. Jag ville säga någonting viktigt. Något bra, så jag tog en bild på min gylf och skrev ”Därför att allting blev så knäppt”. Jag skickade den däremot aldrig. Jag tog en bild [...]