Mannen bortom deadline

Det är nu snart ett år sedan jag uppdaterade bloggen precis som Rurt Beynolds påpekat i kommentarerna. Han slår även huvudet på spiken vad gäller sysselsättning under frånvaron, men jag har inte bara druckit drinkar, jag har skrivit bok också!

Eller skriver, i presens, för den är långt från klar. Eller de är långt från klara. Skriver på två, något som inte direkt skyndar på processen.

Hade först satt våren som deadline, men vintern måste varit jäkligt sugen på resultat eftersom den sprang ifrån mig fortare än ett barn med sin sax.

Hoppas bli klar med i alla fall den ena innan semestern, men det beror på om jag lyckas hålla fokus. I ”värsta fall” blir de klara samtidigt, till årsskiftet.

Har tidigare varit väldigt hemlighetsfull kring projekten. Kryptiskt kallat dem för en ”postapokalyptisk samtidsanalys” och ”modern saga”, men känner mig äntligen redo att ge er som hungrat lite mer kött på benen!

Det här är vad som väntar.


Vacker död stad

Ett möte i postapokalypsens Prag

Efter att ha vandrat den öde jorden når Karolus Frank ett Prag i ruiner. Respektfullt vakar förstenade helgon över den öde staden. Sörjer arbetarens klapprande träsko och turistens beundran. Tyst som i graven. Men vem är det som tiger?


Mannen bortom molnen

Genom årstider och Örnhamns snäva gator släpar Pål Edman en sagolik börda

Ett mystiskt familjedrama om bröderna Edmans uppväxt i en döende bruksort. Pål har drömmar större än vad en svensk småstad rymmer, men brodern Loke sätter käppar i lyckans hjul.

Snart i en papperskorg nära förläggarens skrivbord!

Snart i en papperskorg nära förläggarens skrivbord!

Ta nu inte detta som ett tecken på att jag är tillbaka. Det är jag inte. Skriver mest för att ge mig själv ytterligare en kvart där jag slipper ta tag i saker. Kommer däremot att posta ännu ett inlägg inom kort – två presenter som jag gjorde åt vän och syster som gifte sig i våras/somras. Inte med varandra alltså, även om jag skulle klassa systers karl som vän.

Dagens namn, Helge

En höstkväll för fyra år sedan diskuterade vi våra liv över en chai latte, Jonas Bonas, en så kallad broder utan blodsband, och jag. Vi konstaterade att våra liv, utan att för den sakens skull ha tappat livsgnistan, peakade, strax efter millenieskiftet.

Det låter kanske tragiskt, men minnet är fantastiskt. Vi bodde båda två på ett elevhem i utkanten av Uppsala där vi, trots alkoholförbudet (som vid brott resulterade i omedelbar vräkning), bar hem minst en platta Nyköping Grøn från Rimi varje vecka. Den första kvällen vi alla drack ihop däckade en av grabbarna inuti ett kylskåp, och jag vaknade upp i duschen, med nedkissade lakan.

På nätterna gick vi på rövartåg och rövade allt vi kom åt och sånt vi kunde tänkas behöva. Mat, framför allt, eftersom vi lagt matbidraget på Nyköping Grøn. Hade någon stackars sate fyllt den gemensamma frysen med ”färdiga rätter” var det fest i byn. En natt skruvade vi även loss godisautomaten från väggen och välte den över en soffkudde. Jag levde sedan på Twix och Kexchoklad i en vecka.

Glömde du låsa dörren kunde man också kallt räkna med att någon hade gillrat en fälla där inne. Den jag själv minns tydligast var smörfällan. Det tog några limpmackor, men sen dök den upp, i botten av paketet. ”Fälla!” skrivet i versaler med blyerts på rutat papper.

Vissa av dessa minnen finns dokumenterade på nätet. Ett av dem hittade jag idag. En lista, min lista, över elevhemmets absolut dummaste individer. Den löd som följer:

5). Den långa nazisyntharen som hängde med den lite mindre nazisyntharen. Han bodde bara där i ett år, men det var också ett år för mycket. Tror han låg med en av tjockisarna, och skröt om det.
4). Elin som sålde sitt kylskåp till mig när hon flyttade, och trodde att jag skulle skicka pengarna på posten.
3). Helge Fossmo, på den tiden tillsynsman. Var soft tills han började mörda sina fruar. Då kändes det bara desperat. Ett rop på uppmärksamhet.
2). Bamse, ännu en tillsynsman. Jag minns i och för sig ingenting om honom. Bara min avsky.
1). Anders Breid. Berättade att han hatade att bli kallad Brejkert varpå bruket av smeknamnet Brejkert ökade lavinartat strax efteråt.

Grattis på namnsdagen regissören/komikern/jazzmusikern/författaren/multi-intrumentalisten Helge Schneider!