Postar fyra och en halv minuter ren och skär ångest, mest för att påminna mig själv om att aldrig blanda känslor och musik. Två år må ha gått, men så fort jag hör hennes eländigt ljuvliga stämma så är det som om jag vandrat runt, runt i en ring. Melissa Horn, förbannat varde ditt namn. [...]

Alltså, det här med att jag på Cristians fest fick reda att mitt ex numera dejtar en stilig fransos som vänder vax och reser jorden runt, och hon får följa med. Vafan?! Det vill man ju inte höra! Man vill höra att de dejtar Oliver Loftéen. Varken mer eller mindre. Oliver Loftéen, snart i en [...]

Det finns så mycket jag skulle vilja säga. Saker jag ville, men inte kunde, förklara. Då. Saker du inte lät mig förklara. Sen. Världsligheter, säkert, men det var mina världsligheter. Världsligheterna som ligger till grund för de belsut jag tog. Den person jag var. Den person jag är. Jag tycker inte synd om mig själv. [...]

Jag gillar nostalgi. Både bra och dålig. Föredrar såklart den godartade, men har en förmåga att fokusera på det som slutade i tårar. Det är tacksamma tankar att vandra bort sig i. Vägskälen är nästintill oändliga. I lyckan har man ju sett och vis redan hittat hem. Det har gjort mig till en skicklig romantiker. [...]

Det är idag ett år sedan jag hoppade av tunnelbanan på väg hem från jobbet och kastade ned två Center-rullar på hennes hallmatta. Det var slut, men inte över. På sätt och vis är det inte över än. Bara slagits i spillror och sopats undan i ett hörn. Det är inte så mycket en besatthet [...]

Det må vara det nya årets afton, men det är det förgångnas för- och eftermiddag. Allt måste bokföras. Det roligaste och det sorgligaste. Det sötaste och det suraste. De snyggaste och de fulaste. Allt måste listas. Alla måste lista. Du med, och jag med. Men hur kan jag, som knappt minns gårdagen, förväntas dra mig [...]

Jag tycker fortfarande att Därför att var en ganska bedårande historia, trots att personen som skulle ta åt sig snarare tog illa vid sig.

Jag saknar henne fortfarande. Tror jag. Jag saknar i alla fall, och det känns som henne. Men jag kan förstås ha fel. Det vore enklast så. Att bara vara lite ensam liksom. Jag skulle ge vad som helst för att bara känna mig lite ensam istället.

Jag är tydligen inte alls speciellt gullig, eller romantisk, eller helt underbar. Varför är det ingen som har förklarat det här för mig? Jag har ju inte fått någon information! Tydligen är jag obehaglig, patetisk och klamrar mig fast vid en romantiserad lögn. Nästan lite pinsamt nu när jag tänker på det. Hoppas att ingen [...]

Det är fortfarande tyst. Knäpptyst. Kanske försöker hon tiga mig till döds, för att sedan antasta min livlösa kropp. Man kan bara hoppas.

Jag skickade henne ett privat Därför att. Ni vet, hon den där, hon som aldrig riktigt gav sig av, fast hon lämnade landet. Jag ville säga någonting viktigt. Något bra, så jag tog en bild på min gylf och skrev ”Därför att allting blev så knäppt”. Jag skickade den däremot aldrig. Jag tog en bild [...]