dårskaparen
Det sägs att pengar inte kan köpa lycka. Må så vara, men de senaste åren har jag märkt att lösaktiga fruntimmer och discodans inte heller gör mycket för livsglädjen, så jag tänkte prova på att bli bra jävla rik i alla fall.
Egentligen har jag aldrig varit mycket av en gambler. Visst har jag skickat en och annan trevare på fyllan trots allt för höga odds på pun tang, men jag har aldrig balanserat på gränsen till missbruk och packat en Jack Vegas-maskin full med femhundringar i hopp om att vinna en ficka full med växel.
Drömmen om en läderportfölj full med $$$ seglar dock förbi med jämna mellanrum, och nu har det alltså blivit dags att ro ikapp. Men har jag då skillzen som krävs för att slicka upp Fru Fortuna i brygga? Som tur är kräver Triss minimalt med know how och alla med någon form av inkomst kan delta i spelet, resten sköter ödet/slumpen/jantelagen.
Så nu är frågan, är jag ful nog att skrapa fram tio lax? Well, one can only hope.
//en härlig kille
YES!
Jag tog chansen och jag blev nummer ett. Det känns helt otroligt. Hur är det man säger nu igen… ”Plötsligt händer det”.
Poindaxter: Jag kan bara applådera och gratulera. Den som ändå finge vara först någon gång. Först med egen Gravtar är du också minsann!
Alltså den där j-a avataren. Hur och vart kom den ifrån? Hur fungerar det där? Den bara dök upp när jag skrev hemifrån.
Poindaxter: Den är bunden till din e-postadress, eller ska i alla fall vara, om jag kan mina gravatarer rätt, men det skulle förvåna mig.
dårsk(r)aparen…
(alldeles underbar presentation för övrigt!)
André: Dårskraparen, I love it!