Mongoliska dödsmaskar

Det absolut obästa med att söka sin inspiration på internet är att man då och då hamnar bland människor som fullkomligt förintar ens självkänsla.

Dagens förgörare är en man vid namn Fernando Reza, som utöver sina semesteraffischer med mytiska bestar också bjuder på ögongodis som Super Mario-krigspropaganda och fascistslaktarmaskiner.

Mongoliska dödsmaskar.

Bevingad djävul.

Ryska giganter.

Högsta betyg för både idé och utförande, och mer briljant skit hittar du HÄR.

Tio tjusiga råd

Har sedan i vintras – till vissa gästers förtret – haft ett hörn av lägenheten full av tomma tavelramar.

Skälet till detta är att drömmen om en tavelvägg smög sig på hastigare än jag hade ork att producera tavlor, och eftersom jag har svårt att vänta på något gott så förverkligade jag den del av min vision som var möjlig just då, det vill säga mäta upp, köpa ramar och spika upp skiten.

Problemet som följde var dock att jag inte hade en aning om vad tusan jag ville ha på väggarna, bara att jag var narcissist nog att tvunget göra det själv.

Att det tog nästan ett år skyller jag på en alldeles för underbar vår och sommar, för som vi alla vet så krävs det ju lite höst och regn och avgrundsdjup ångest för att verkligen få arslet ur vagnen.

Så stort tack till vecka 38. I går fick jag grejerna från tryckeriet.

Och ja, givetvis är det Christopher Hitchens ”ten rules of drinking” som citeras.


Credit (where credit is due): De typsnitt som används flitigast är Scribble box, Sin City, Another Shabby Font och Grutch Shaded.

Kittlar dödsskönt i likkistan

Läste i går om en restaurang i London som – för att markera säsongstarten av The Walking Dead – tagit fram en burgare med smak av människokött, en notis som inspirerade följande trerättersmeny:

Förrätt: Barn i vin

Förrätt: Barn i vin

Varmrätt: Pasta med 4 olika sorters raser

Varmrätt: Pasta med 4 olika sorters raser

Efterrätt: Kaffe med snopp (moget Mattias)

Dessert: Kaffe med snopp (moget Mattias)

Går såklart också bra att utöka till en fem- eller sjurätters om man så önskar, bara fantasin (och vissa lagar) som sätter gränserna!

Elefanten i rummet

Och nationalekonomen Tino Sanandaji levererar – som förväntat – den hittills nyktraste analysen av Sverigedemokraternas succéval:

”Det förs just nu fram många krystade teorier till varför SD gick framåt och hur man kan stoppa främlingsfientligheten från att öka ytterligare. Den officiella bilden är att endast ett liten isolerad minoritet svenskar är skeptiska till invandringspolitiken. Då är det närmast obegripligt varför skandaldrabbade, djupt impopulära SD fördubblas val efter val.
I själva verket visar SOM-mätningen att cirka 60 procent av de väljare som faktiskt tar ställning vill se en reducerad flyktinginvandring. Men de etablerade partierna har bildat en järnkartell där alla i stället lovar ännu snabbare flyktinginvandring.
Mot den bakgrunden behöver man inte vara Sherlock Holmes för att lista ut varför SD ökar. Väljare som inte uppskattar Sverigedemokraternas illa dolda förakt mot invandrare men som är oroade över migrationspolitiken håller sig för näsan och röstar på SD i brist på alternativ.
Om borgerligheten vill stoppa Sveridemokraternas framfart är ett första steg att sluta ljuga för sig själva och andra om opinionsläget i dessa frågor.”

Hela krönikan läser du HÄR, och Tinos blogg finner du HÄR.

I en circle jerk är det lätt att ha koll

Så har den då så sakteliga – likt ett eksem eller en envis svampinfektion – börjat blomma ut på Facebook; statusuppdateringen som uppmanar dig som röstat ”fel” att lägga kamratlicensen på skrivbordet och lämna kontoret. För såna som dig vill vi minsann inte ha här. Du är inte mer än lorten värd.

Hur kan någon så starkt värna en sorts främlingar och med samma hjärta så djupt avsky en annan? Att anse sig stå för allas lika värde och samtidigt fördriva den som inte delar dessa värderingar är ju en paradox stor nog att rubba universums lagar.

Vi är alla olika, visst, och att fredligt samexistera är ett måste, men du som påstår dig älska denna olikhet gör det knappast av omtanke. Du är inte öppen och fräsch – du är en orm vars tunga formulerar dubbla budskap. För ingen gillar olika. I själva verket anser vi oss alla vara lite bättre än de som inte är som vi.

Sverigedemokraten må i dina ögon vara all världens ignorans förpackad i en behändig idiot, men Sverigedemokraten anser sig å andra sidan vara upplyst nog att se en lösning som gått 87% av oss förbi, precis som hen som röstade rosa tycker sig ha koll på saker som 97% av befolkningen inte förstår sig på.

Moderaten vet att denne är lite bättre än socialdemokraten, miljöpartisten att denne är bättre än centerpartisten, och vänsterpartisten att denne är godare än kristdemokraten. Alla har de sett sanningen, och den som inte hänger med är ett identitetslöst får som bara bräker med skocken.

Juden ser sig själv som förmer de folk Gud inte valde, pingstvännen känner sig överordnad scientologen, och muslimen vet att han står högre i kurs än en simpel kafir. Jag som icke troende tycker såklart att jag har kapsylen något tajtare åtskruvad än det pysande jon som fått för sig att den bräckliga människan gjutits efter ett allsmäktigt väsen, och någon som läst Proust och Kafka känner förmodligen detsamma inför mig som föredrar Stephen King och Dean R. Koontz.

Sushi-konnässören trumfar dig som köper Big Mac att ta med, och statsvetaren som köpt samlarutgåvan av Kurosawa-boxen tycker sig troligen klättra några högre i hierarkin än bilmekanikern som tipsar om Paul Blart: Mall Cop när någon ber om hjälp inför fredagsmyset.

Piprökaren är överordnad Gula Blend. IPA:n tillhör ett högre kast än en stor stark. Absolutisten > brukaren, vegetarianen har ett större hjärta än asätaren, och kollektivtrafikanten är mer medveten än rövhålet som rattar en Hummer. Borgaren slår bonden och kungen tar alla.

Är du en av de som likt Maria omöjligen kan tänka dig att umgås med någon som inte röstat som du, var då också konsekvent och säg upp bekantskapen med varenda jävel som i söndags inte la en identisk sedel i alla tre kuvert. Avaktivera sedan dig själv från samtliga communityn så att alla andra som röstat annorlunda slipper vistas bland folk som inte röstat som de.

Denna självgodhet.

Så överdådig att den skymmer ens egna fel och brister.

Svindlande.

I min bekantskapskrets finns individer från alla möjliga ideologiska läger. Den sträcker sig från den ena extremen till den andra. Från kommunisten som stolt stödde Feministiskt Initiativ till nazisten som var något mer återhållsam med sin tro på Svenskarnas Parti som nationens enda hopp. Politiskt har jag ingenting som fäster mig vid dessa människor, men allt är heller inte politik.

Ett gemensamt intresse för film, mat, musik eller grafisk design är ett lim gott nog åt mig, och förmågan att umgås trots att det ibland skaver är väl om något det som förseglar en vänskap. En vän är någon som säger ifrån när du gör någonting galet. En vän är någon som frågar vad du menar när du säger något dumt. En vän som vänder dig ryggen och inte vill förstå är inte en vän. Det är en jävla idiot.

Men visst, kanske är jag för tolerant. Kanske har jag för många dörrar på gavel. Kanske gör sig tolerans bäst i lagom mängd. Kanske är riktigt tolerans när man främst tolererar folk som tycker exakt likadant.

Jag vet faktiskt inte längre. Kanske är jag heller inte rätt man att utreda saken. Man blir ju trots allt lätt lite förvirrad när man umgås med människor som inte ser ut eller pratar precis som en själv. I en circle jerk är det betydligt lättare att ha koll.

Bjud på middag, få en börda

Var i går bortbjuden till makarna Wildenstam för att tillsammans med Ronja slåss om de smulor som ligger kvar efter att Philip tagit för sig.

Till god sed när man bjuds bort hör ju också att man tar med sig någon form av gåva, som för att understryka att man faktiskt uppskattar att folk vill ha med en att göra.

För att toppa tidigare bärkasse gjorde jag denna gång två presenter. Två tavlor, eftersom folk älskar att få saker som de måste plocka fram och hänga upp varje gång man kommer på besök.

Här är de.

Var, som ni ser, fortfarande i något av ett book mode sedan idioternas guide, så arbetade efter hur jag föreställer mig att deras memoarer skulle kunna se ut.

Intervjun i sin helhet

Som utlovat, här är Vice-intervjun i sin oredigerade råhet (om man nu kan definiera något som finkalibrerats i timmar för ”rått”):


• What was the inspiration behind these guides to the Swedish election?
- Pretty much the low quality of the election itself. People just spewing their prejudice over everyone and everything, both the different parties and the people who intend to vote for them. And that doesn’t only goes for other voters. I have seen posters where both the Moderate Party and the Green Party have used the opposition to make their own points. Not an outright smear campaign, but sticky enough for me to feel icky.

Finger pointing is such an unattractive trait. I react to that in the same way I react to an online dating profile where the person describes herself in terms of what she’s not like and what she doesn’t want. It’s just too much negativity, and that’s what I will associate them with. Bad energy.

Highlight your own good features instead of focusing on what others do wrong. Whining just seems so insecure and is an unworthy trait of someone who claims the power. So that’s what the idiots guide to the election is, a play on prejudice.

• Are you confused when it comes to what the different Swedish political parties stand for?
- Very confused indeed. It’s such a cliché to accuse all politicians of being liars, but some clichés are clichés for a reason. I think most of them would say or do almost anything to get/stay in power, and that goes for all parties. But even the greatest man sooner or later writes a check that he’s not able to cash, so critical thinking should always be applied whether you’re talking to a politician or your best friend. To stick with the clichés; if it sounds too good to be true, it probably is.

• Considering your art, are you against all political parties that are currently in the Swedish parliament?
- I don’t really have the nerves for hating, but I certainly despise all of the parties for far more reasons than I feel any kind of admiration. But hey, I can’t say it sucks to live here, so obviously they manage to do some things right.

• What party are you voting for in the election?
- I have never concealed that I’m a blank voter, nor is it something I’m particularly proud of. I just can’t seem to find a party that suits me, but it’s also a reaction to all those people who seems to have the same naïve faith in their favorite party that they had in their own father as a child. That he’s the biggest, the best and the strongest man there is. That he’s incapable of doing wrong and that he can handle almost anything. An endearing trait of a child, but a pathetic one of a adult human being.

No party is perfect, and there is no political policy that acts like a miracle cream that can be applied to all areas. A mixture of all blocks would probably be preferred, but I don’t see such a collaboration happen any time soon. The political climate in present day Sweden is way too immature.

With that said – and it may sound like a contradiction – I think people in Sweden talk way too much about politics. I miss the ”days of yore” where money and who you voted for was your own damn business, not something you wore on your sleeve like it was some kind of evidence of your own superior excellence. I will, however, probably vote for an actual party this year, but who I’m voting for is me to know and no one else (except anyone who happens to be around when I’m just drunk enough).


Hoppas att det redde ut alla eventuella otydligheter. Nu ska jag möta upp Jonas Elfving på Le Rouge supa mig ”just drunk enough”.

Trevlig helg (och val)!

Ett snack med Vice

Rasmus Foltmar på Vice ställde lite frågor angående min lathund till riksdagsvalet (ett inlägg som till dags dato haft lite fler än 5000 besökare, såg jag precis). Kan dock ha överskattat det internationella intresset något då jag lämnade svar långa som Tolstoj-kapitel, varför konversationen har trimmats ned något av ”utrymmesskäl”.

Intervjun i sin helhet tänkte jag posta här på bloggen senare i kväll, men den officiella historien kan du läsa redan nu; HÄR.

Editors' picks yo.

Editors’ picks yo.

Felfria feminister

Förra helgen delades ett blogginlägg med rubriken Hej alla som röstade på Fi men glömde läsa partiprogrammet flitigt i sociala medier. Det är en påstådd sammanfattning av Feministiskt Initiativs partiprogram, pedagogiskt uppdelat i 55 punkter med sidhänvisning till valmanifestet.

Flera av dem har jag hör nämnas förut, och alla punkter är inte bat shit crazy. FI må för mig vara en ekonomisk fars byggd på önskedrömmar. Ett parti vars politik – om realiserad – skulle förvandla Sverige till Mad Max Beyond Thunderdome inom ett halvår. Men även i öknen finns det spår av grönska, och jag har för ovanstående saks skull inga problem med vare sig månggifte eller veganalternativ i skolmatsalen.

Vad jag däremot har problem med är förslag likt dessa:

• Minderåriga ska få göra (fysiskt) könsbyte (s. 22, 30)
• Lagen om valfrihet ska avskaffas så att politiker får bestämma mer över människors vardag (s. 7)
• Informationsplikten för HIV ska avskaffas (s. 25, 31)
• Sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatoriskt i förskolan (s. 27)
• Inkomster upp till 100.000 kr ska vara skattefria, men bara om man jobbar med kultur (s. 45)
• Alla som uppehåller sig i Sverige, oavsett medborgarskap, ska ha rösträtt (s. 57)
• Utvisning ska avskaffas, även för mycket allvarliga brott (s. 64)
• Alla vapen (inklusive bland annat pistoler) ska avskaffas globalt (s. 67)
• Försvaret ska avskaffas (s. 67)
• Konflikter ska istället lösas av bland annat HBTQ-organisationer (s. 68)
• Män ska omskolas för att ändra sitt konsumtionsmönster (s. 79)

Lagen om samtycke har ju varit en fråga som FI lyft vid ett flertal tillfällen, men att smussla med att du bär på en sexuellt överförbar sjukdom som kräver livstids medicinering är tydligen ingen stor grej. Heller inte att genomgå ett irreversibelt kirurgiskt ingrepp innan du anses mogen nog att dricka din första öl. Nemas problemas. Vi minns väl alla de många kloka beslut man tog i lågstadiet liksom. Jag visste precis vem jag var och tycker fortfarande att killarna i Mora Träsk är coolast i världen.

Fängelsestraff ska avskaffas, men ingen ska utvisas, inte ens för mycket allvarliga brott. Lite vård löser allt. Eller ja, inte allt. Krig och terrorism ska istället bekämpas med goda samtal av HBTQ-organisationer. Lär gå galant, något vi ju ser bevis på redan i dag i och med dialogpolisernas pli på den organiserade brottsligheten.

Men raljans åsido, stämmer då verkligen allt detta? Nja, ”journalisten” Tom Jerry Boman – som själv röstar rosa – klassar inlägget som pajkastning och har via Nyheter24 sjösatt en motattack där han hävdar att blogginlägget är fullt av lösryckta påståenden som tagits ur sin kontext. Han kallar det en ”förenkling av sanningen” och går i artikeln själv igenom varje punkt för att slå hål på de påstådda myterna.

Det går väl… sådär, kan jag tycka. Om något verkar Tom snarare hugga varje punk i sten, om än med 55 tillagda brasklappar där han förtydligar hur jävla bra han tycker att precis allting är.

Tydligen är ingenting galet i FI:s partiprogram. Ingenting alls. Vartenda ord är toppen.

Klart att just män ska omskolas för att ändra sina konsumtionsmönster. Vilka är det som köper flest stora bilar liksom? Apsis – män! Och klart att minderåriga ska få genomgå fysiskt könsbyte. Det drabbar ju bara dem, inte dig!! Och klart att alla ska ha rösträtt. Även turister. Du har rätt att bestämma över platsen du befinner dig på här och precis just nu!! GRÄNSER ÄR BARA STRECK PÅ ETT PAPPER!!!!!!11

FI:s partiprogram måste verkligen vara någon slags rekord i förträfflighet. Fråga valfri moderat eller socialdemokrat (eller annan röstberättigad individ) om de anser föredraget parti vara felfritt. Jag skulle tro att nästintill alla hittar minst en grej som de inte skriver under på, men att de helt enkelt ställt alla för- och nackdelar mot varandra och därefter valt det alternativ som i slutändan passar en bäst.

Men inte Tom inte. Han ser inga dalar. Han ser istället knappt alla toppar för alla toppar. Han gillar allt. Gudrun är perfekt. Den felfria feministen.

Låter inte alls som hjärntvätt värdig en domedagssekt.

Inte det minsta.

"Svep! Svep! Svep!"

”Svep! Svep! Svep!”

Feministiskt åsiktsdirektiv

”På frågan om huruvida det är en bra idé att införa ”ett medieråd med makt att bötfälla publicister” svarar sju av åtta riksdagspartier nej. Sverige­demokraterna uppger att de inte har tagit ställning. Feministiskt initiativ däremot, tar ställning så det räcker och blir över.
För nej, partiet vill inte ha ett medieråd, man har högre ambitioner än så. Fi vill lära av ”den argentinska modellen” där ett ”observatorium” ska granska hur väl journalister efterlever exempelvis jämställdhetsmål. Vid grova överträdelser, som Fi kallar ”medialt våld”, ska kontrollorganet kunna tvinga publicister att betala skadestånd.
I  klarspråk: de som publicerar åsikter som Feministiskt initiativ inte gillar ska kunna straffas.”

Saxat ur: Medieråd: Feministiskt åsiktsdirektiv